Mångkultur genom politisk korrekhet
Tekniken med denna typ av sofistikerad åsiktskontroll är marxistisk. Den utvecklades i Tyskland redan på 1920 talet av en marxistisk tankesmedja av 21 marxister kallad "Franfurtgruppen". Gruppen jobbade vidare med en tes som utvecklats 1919 av Antonio Gramsci från Italien och samtidigt och oberoende av Georg Lukacs i Ungern. Båda dessa marxister hade kommit fram till samma sak; att det som stod i vägen för kommunismens införande var kyrkan och västvärdens kultur. Man bestämde sig för att hitta en teknik som kunde förinta båda.
Genom att korsa Marx med Freud, psykoanalysens fader skapade man en teknik för att kunna styra grupper. Den kallas idag allmänt "politisk korrekthet" och går ut på att man mobbar oliktänkande till samsyn med gruppen. Tekniken skapades för att vara ett verktyg för att genomföra Franfurtgruppens stora plan, kulturell-marxism eller kort och gott - mångkultur. Metoden att genom politisk korrekhet föra in mångkulturen i samhället spreds till 40 taklisterna främst genom Franfurtgruppens talesman Herbert Marcuse, och sedan har den vandrat vidare och annamats av anarkistgrupper som AFA och Expo.
Givetvis fick sakens sanna natur inte bli känd. Det handlade ju om att "kidnappa" opinionen genom psykologisk manipulering - och få skulle gå på det om dom kände till syftet och tekniken bakom. För att genomföra denna mentala kupp valde man att etablera sig på olika nyckelpositioner. I Sverige blev det journalistkåren - speciellt TT, olika departement, utbildningsväsendet, social forskning och politiska vänsterpartier. Idag har man lyckats så bra att inte ens borgerliga partier vågar utmana den kraft som det finns i att bryta mot den politiska korrektheten. Marcuse och flera andra ledande från Franfurtgruppens flydde från Hitler på 30 talet till USA. På 50 talet vidareutvecklade dom idéerna och identifierade nyckelgrupper som man skulle använda. Tekniken med nyckelgrupper lånade man från Lenin som myntat begreppet "Nyttiga Idioter". Stora grupper som inte fick veta varför man använde dom, men som ansågs lämpliga – lättare att manipulera och kanalen ut i samhället. I USA blev dessa grupper studenter, kvinnor, feminister, homosexuella och svarta. I Sverige byttes svarta ut mot invandrare. Just dessa grupper är lättast att styra med den politiska korrekthetens indoktrinering, och vi ser tydligt i Sverige hur väl man har lyckats. Vänstervridningen och den politiska korrektheten är betydlig i just dessa grupper.
Marcuse’s inflytande på Flower-power rörelsen kan inte underskattas. Det var han som myntade begreppet ”make love not war”. Marcuse publicerade boken ”Eros och Civilisationen” som vidareutvecklade iden om att sexdriften skall släppas så fri som möjligt för att fånga så många som möjligt i ett ständigt jagande efter tillfredställelse och därigenom luckra upp värden och principer så att motståndet mot den politiska korrektheten skulle bli svagt, en människa som styrs av sin sexdrift blir väldigt obenägen att bryta mot gruppens värderingar – eftersom den sexuella jaktlyckan är beroende av att stå högt i kurs hos gruppen.
Genom att korsa Marx med Freud, psykoanalysens fader skapade man en teknik för att kunna styra grupper. Den kallas idag allmänt "politisk korrekthet" och går ut på att man mobbar oliktänkande till samsyn med gruppen. Tekniken skapades för att vara ett verktyg för att genomföra Franfurtgruppens stora plan, kulturell-marxism eller kort och gott - mångkultur. Metoden att genom politisk korrekhet föra in mångkulturen i samhället spreds till 40 taklisterna främst genom Franfurtgruppens talesman Herbert Marcuse, och sedan har den vandrat vidare och annamats av anarkistgrupper som AFA och Expo.
Givetvis fick sakens sanna natur inte bli känd. Det handlade ju om att "kidnappa" opinionen genom psykologisk manipulering - och få skulle gå på det om dom kände till syftet och tekniken bakom. För att genomföra denna mentala kupp valde man att etablera sig på olika nyckelpositioner. I Sverige blev det journalistkåren - speciellt TT, olika departement, utbildningsväsendet, social forskning och politiska vänsterpartier. Idag har man lyckats så bra att inte ens borgerliga partier vågar utmana den kraft som det finns i att bryta mot den politiska korrektheten. Marcuse och flera andra ledande från Franfurtgruppens flydde från Hitler på 30 talet till USA. På 50 talet vidareutvecklade dom idéerna och identifierade nyckelgrupper som man skulle använda. Tekniken med nyckelgrupper lånade man från Lenin som myntat begreppet "Nyttiga Idioter". Stora grupper som inte fick veta varför man använde dom, men som ansågs lämpliga – lättare att manipulera och kanalen ut i samhället. I USA blev dessa grupper studenter, kvinnor, feminister, homosexuella och svarta. I Sverige byttes svarta ut mot invandrare. Just dessa grupper är lättast att styra med den politiska korrekthetens indoktrinering, och vi ser tydligt i Sverige hur väl man har lyckats. Vänstervridningen och den politiska korrektheten är betydlig i just dessa grupper.
Marcuse’s inflytande på Flower-power rörelsen kan inte underskattas. Det var han som myntade begreppet ”make love not war”. Marcuse publicerade boken ”Eros och Civilisationen” som vidareutvecklade iden om att sexdriften skall släppas så fri som möjligt för att fånga så många som möjligt i ett ständigt jagande efter tillfredställelse och därigenom luckra upp värden och principer så att motståndet mot den politiska korrektheten skulle bli svagt, en människa som styrs av sin sexdrift blir väldigt obenägen att bryta mot gruppens värderingar – eftersom den sexuella jaktlyckan är beroende av att stå högt i kurs hos gruppen.
Kommentarer